|
Nedanstående helt underbara kort hade jag turen att hitta
för några tior på samlarmässan i Alvesta den 16 april
2003! Det var ett kort som direkt platsade i min samling med "Udda och
intressanta vykort som samtidigt har en historia att berätta". Att sedan kortet
är postgånget redan år 1900 gör det hela ännu intressantare! Historien
bakom tillkomsten av kortet är naturligtvis den upptäckt som gjordes av Wilhelm
Conrad Röntgen några år dessförinnan!
Kortet är skickat till en Henry Persson i Landskrona och är
stämplat i Kappeln 20.8.1900 och är
ankomststämplat i Landskrona två dagar
senare den 22.8.1900. Kortet är helt men det är väl
"tummat" i högerkanten och
det tycker jag enbart förhöjer känslan för kortet. Man kan riktigt
se framför sig hur kortet
hållits otaliga gånger i högerkanten för att beskådas!
Vill ni se en "supersize" skanning av
vykortet ovan så kan ni klicka
här!
Bakgrund
Wilhelm Conrad Röntgen föddes den 27 mars 1845 i Lennep, Tyskland. Föräldrarna
flyttade till Holland när han var tre år och han fick en något trasslig skolgång
med bl a internatskola i Schweiz och gymnasiestudier i Utrecht där han
relegerades eftersom han vägrade ange en kamrat som gjort en karikatyr av en
lärare. Detta gjorde att han inte kunde läsa vidare på universitet, men han
fortsatte ändå sina studier vid ett tekniskt institut i Zürich. Senare kunde han
läsa vidare på universitetet i Zürich och han disputerade i fysik år 1869.
Därefter blev han assistent åt en av professorerna och sedan tog karriären
snabbt fart när han erbjöds flera professurer i fysik. Han återvände till
födelselandet Tyskland när han accepterade en professur i Giessen 1879 och sedan
flyttade till samma tjänst i Würzburg år 1888. Det var i Würzburg Wilhelm
Conrad Röntgen gjorde sin stora upptäckt.
Upptäckten
År 1895 studerade han olika typer av fenomen som uppstod vid elektriska
laddningar i gaser vid låga tryck. Sent på kvällen den 8 november 1895 upptäckte
han att en platta som han bestrukit med ett fluorscerande ämne lyste upp när
han kopplade elektrisk spänning över ett vakuumrör. Han provade att avskärma
röret med ett ljustätt svart kartongpapper och märkte till sin förvåning att
plattan fortsatte lysa lika starkt som innan. Röntgen förstod direkt att han
upptäckt en helt ny form av strålar och han fortsatte att experimentera de
kommande veckorna. Han kallade strålarna X-strålar och han fann snabbt att
strålarna hade förmågan att genomtränga den mänskliga kroppen och att det även
var möjligt att framställa fotografiska bilder av detta. Han tog bl a en oerhört
berömd bild på sin hustru Berthas vänstra hand, det som idag kallas världens
första röntgenbild.
Redan sju veckor efter upptäckten, dvs den 28 december 1895,
lämnade Wilhelm Conrad Röntgen in en vetenskaplig artikel som han kallade "Uber
eine neue Art von Strahlen" (Om en ny typ av strålar) till Fysik-Medicinska
Sällskapet i Würzburg och redan några dagar senare, den 1 januari 1896, var
artikeln upptryckt och började spridas över världen. Uppståndelsen blev enorm
och det stod omedelbart klart för alla att detta var en fantastiskt
betydelsefull upptäckt som skulle få stor betydelse inom den medicinska världen.
Redan efter ett par veckor bekräftade andra forskare i t ex London och Wien att
de nått samma förbluffande resultat. Mindre än två månader efter publiceringen
föreläste den svenske pionjären inom området, Thor Stenbeck, på Svenska
Läkarsällskapet i Stockholm om Röntgens upptäckt och han sa då bl a:
"....Skulle denna hypotes vara rigtig, då har Röntgen gjort
en af de största och vigtigaste vetenskapliga upptäckter af verklig fundamental
betydelse, och hans namn skall i sekler bevaras i vetenskapens hävder."
Detta visade sig vara en helt riktig
förutsägelse. Redan samma år fanns Sveriges första röntgenutrustning på plats i
Stockholm och vid sekelskiftet 1900 fanns sådan utrustning på 13 olika platser i
Sverige. Man häpnar onekligen över hur snabbt allting gick efter upptäckten!
Efterspel
Wilhelm Conrad Röntgen vägrade konsekvent att göra kommersiella vinster på sin
uppfinning, trots att han flera gånger blev erbjuden stora summor pengar. Han tog
därför aldrig ut patent på sin
uppfinning, utan tyckte att röntgenstrålarna tillhörde hela mänskligheten
och inte någon enskild person. Upptäckten av röntgenstrålarna fick en ovärderlig betydelse för naturvetenskap,
medicin och teknik och det är få forskare förunnat att så direkt få uppskattning
för sin upptäckt som Wilhelm Conrad Röntgen fick och han tilldelades redan 1901
det första Nobelpriset i fysik.
När det gäller privatlivet hade han gift sig med Bertha Ludwig 1872, men
paret fick aldrig några egna barn. De adopterade dock Berthas brorsdotter
Josephine och familjen levde ett lugnt och tillbakadraget liv. År 1900
flyttade de till München där Conrad Wilhelm Röntgen arbetade som
fysikprofessor fram till 1920 då han gick i pension. Bertha avled 1919 och
Conrad Wilhelm dog i München den 10 februari 1923, nästan 78 år gammal.
Ovanstående var historien bakom det avbildade vykortet! Utan
Conrad Wilhelm Röntgens upptäckt hade vykortet aldrig tryckts. Förmodligen var
det ett populärt vykort och det skickades just i början av den stora
vykortsvurmen eller vykortflugan som den också kallades. En anledning till
kortets motiv med en strandbild kan vara att man på den tiden också gav
strålarna många andra positiva egenskaper, alltifrån att de skulle kunna
omvandla oädla metaller till guld till att de skulle kunna få läxorna att fastna
bättre i hjärnan hos studenter!
Nedan kommer ett annat exempel i form av ett svenskt
reklamkort troligen från år 1907 med texten:
"Sensationellt! X-stråle-brefkort.
Visar benstommen i fingrarna, blyet i en blyertspenna o. d. Man håller öppningen
i X midt för ögat; fingrarna etc. cirka 30 cm framom öppningen mot intensivt
ljus"
Faktum är att det faktiskt fungerar! Kommer
ihåg de s k "Röntgen-glasögonen" som var populära i mitten av 1960-talet och
kortet nedan fungerar ungefär på samma sätt! Det går faktiskt att se
"benstommen i fingrarna, blyet i en blyertspenna" på detta
sätt!
Lars-Olov Stenborg
Direkt
till vykortsauktionerna på
Tillbaka till
|
